Religionsneutral skola?

Det debatteras för fullt på diverse internetcommunities om skolan skall vara religiöst neutral.

Jag ställer mig tveksam inför det. Jag tror inte på en skola som korsförhör barnen i Luthers katekes, jag tror heller inte på tvång mot muslimska barn att äta fläskkött. Däremot vilar, oavsett om man så vill eller ej, hela vår europeiska värdegrund på kristendomen. Tar man bort kristna värden ur undervisningen (och naturligtvis delar de stora religionerna liknande värdegrund) tar man också bort medmänskligheten. Att inte sparka på den svage, att inte kritisera sin nästa för flisan i hans öga medan man har en bjälke i sitt eget, osv.

Så låt barnen få gå på skolavslutning i skolan. De kristna barnen får så en perfekt anknytning till sin nations traditioner, medan de icke-kristna, om de vill gå och inte få ledigt för timman, får inblick i vad detta landet byggs upp på.

Trons roll

Den kristna tron, mer bestämt, den Evangelisk-Lutherska tron har en väldig uppgift i samhället. Våra traditioner och maktstrukturer grundas på den. Hela vårt sätt att se på saker bygger på dess grunder och den dagen de styrande bryter mot de oskrivna reglerna blir de landsförrädare och deras styre illegitimt.

Betyder då det att vi måste ha en statsreligion? Nej, jag är för ett samhälle där religionen är en privatsak, men det betyder även att ateismen måste vara det med, eftersom även den är en livssyn. Staten har inte blitt ett jota mer human genom att ersätta statlig kristen predikan med statlig predikan av ateism. Det är en sak att inte tvinga muslimska barn till skolavslutningar i kyrkan, det är en helt annan sak att förbjuda sådana skolavslutningar helt och hållet.

För att summera, det går att skilja på tro och stat och samtidigt försvara den kristna kontinuiteten. Det är ju en kristen dygd att ta hand om sina medmänniskor och älska sin nästa, så vem har sagt att man inte kan ta emot invandrare och låta dem utöva sin religion i frihet och fred och samtidigt bygga ett samhälle på kristna grundvalar?

Låt alla religiösa samfund, inklusive ateisterna, agera fritt!

Vem tjänar egentligen på sekulariseringen?

Sverige är kanske inte världens modernaste land, men vi är trots allt ett av de mest modernistiska och som goda modernister slår sig svenskar på bröstet och förklarar att vi är ateister.

I takt med det får vi ofta höra lovsånger till sekulariseringen. Under de sekel då vi hade en statlig folkkyrka gick folk till kyrkan för att de var tvungna till det och inte för att de kunde argumentera mycket kring Luthers djupare teologi. De trodde för att det var vad som förväntades av en och för att alla andra gjorde det. Jag misstänker att det är på samma sätt med ateismen idag. Folk kan inte citera ur Dawkins böcker, utan de är icke-troende, eller vart fall icke-praktiserande, för att det är skämmigt att träda fram som troende i offentligheten.

Därför tycker jag att lovsångerna till ateismen klingar en smula falskt. Är vi verkligen så sekulariserade? Det är kanske fel fråga att ställa. Vore bättre att fråga sig vem som tjänar på sekulariseringen.

För troende är svaret givet, den onde.

Men tjänar verkligen icke-troende på sekulariseringen med? Vad är det som är så farligt i den kristna moralen att vi måste genomdriva ateism på alla fronter, i skola, politik, näringsliv och kultur? Är det budet att älska sin nästa? Är det budet att inte stjäla? Att inte begå hor? Att ge till de fattiga? Kristendomen vilar på moraliska uppfattningar som fått vår nation att blomstra i nästan tusen år. Nu vill liberaler och radikaler ta bort det här och ersätta det med skrivbordsteorier och vi skördar sådden i ökad brottslighet, fler skilsmässor och allmän egoism.

Svaret är enkelt, ingen utom ondskans makter tjänar på sekulariseringen.